back on track
Äntligen tillbaka i lokalerna jag älskar, äntligen får kroppen jobba och äntligen får jag gå runt i sköna adidas-plagg dagarna långa. Jag är så sååå taggad på att lära mig massa nytt och utvecklas. För tillfället har vi mjukstarsvecka samt nollnig för de nya ettorna. Kommer ihåg min nollning som superkul, så hoppas vi lyckas på samma vis med de nya själarna.
 
 
jag har en dröm och ett mål
Under semestern hemma mötte jag upp Karin på ett fik i Funäsdalen, för en kaffe och snack om min satsning på dansen. Ovan har ni resultatet av vårt samtal. 
 
// Går att läsa online här // 
 
world dance movement
Så, förra måndagen började dagen vid 03.30. Flyget från arlanda tog oss till München och därefter Barcelona, när vi väl landat fick vi snabbt leta reda på en buss som skulle ta oss in till Sitges där skolan låg. När vi kom fram fick vi köpa något att äta så vi hade mat i magen, sedan äta springandes till skolan eftersom vi skulle delta i en dansklass. Väl framme på skolan hade vi fem minuter på oss innan den drog igång. När dagen var klar fick vi leta oss till vår lägenhet där vi skulle bo, när vi hittade den märkte vi att vi skulle till ett kontor och hämta våra nycklar.. Gick dit, var vid fel kontor, gick till det andra, fick nycklarna och sedan skrek magen efter middag. Mätta och belåtna begav vi oss till affären för att handla frukost osv, när vi endast hade plockat korgen full med solkräm, shampo osv så sa de att det stängde. Jahopp... Vid 22.00 ramlade vi in genom dörren till vår lägenhet, äntligen fick vi slå oss till ro. Vilket jäkla stress-dag.
 
Först och främst så var workshopen lite annorlunda än vad vi trodde, det hela handlade om att lära koreografier inför en stor föreställning på torsdagen, det hade vi helt missat. Vi kom dit på måndagen eftersom vi själva hade föreställning i Stockholm under helgen, och då hade workshopen pågått i två och en halv dag vilket ledde till att alla redan hade fått lära sig koreografierna. Vi hade anmält oss till fyra olika klasser per dag, så snacka om att vi fick jaga stegen. Vi fick filma och sedan gå hem och träna på det själva, men på torsdagen satt alla koreografier som en smäck. Heja oss! 
 
Jag fick i alla fall massor av ny inspiration, wow vad det var många duktiga dansare där. Små pluttar från Australien som drog piruetter en aldrig sett förr, och kickar högre än upp till månen. Näe vad jag blev impad! Helt plötsligt kändes Sverige så mesigt.. Men det hela var väldigt nyttigt för mig, att få ett bredare perspektiv. 
 
Dessutom så delade de ut stipendium efter föreställningen, vi alla fyra som åkte dit tillsamans fick med oss olika. Så kul! Själv får jag åka till en skola i Italien och ta dansklasser under en vecka, helt gratis och jag är så tacksam.